Fram tills nu har det varit rätt dramatiskt här uppe. Eller snarare tvärtom. Det har regnat, och regnat, regnat, regnat. Ja, det har faktiskt regnat varenda dag sedan vi kom upp. Minus den dagen det snöade.
Jag har varit arg, ledsen, frustrerad. Allt beroende på denna långtråkighet som gärna infinner sig vid dåligt väder.
Men nu, nu ligger jag i vår temporära soffa, med en temporärt sovande bebis, med doftljus tända, och en sol som fortfarande är uppe. Först nu njuter jag av det här hela. Av att slippa Stockholm med grannar, oro och trafik. Nu njuter jag av fjäll och mina nya grannar: kossorna.

Kommentera

Publiceras ej